DIAMANTER

HISTORIA

I ungefär 3000 år har människan beundrat diamanten. Detta är ganska märkligt eftersom man för så länge sedan inte kunde slipa diamanter. Många är gråmatta när man hittar dem och liknar inte alls dagens glittrande briljantslipade diamanter. Man var då hänvisade till de relativt få rådiamanter som av naturen hade fått plana och blanka ytor.

Men det var inte bara utseendet som gjorde att indierna (de första diamanterna hittades i Indien) dyrkade diamanter. De ansåg uppenbarligen att dessa glittrande stenar bar på mystiska och starka krafter. Att de sedan även kunde användas till att gravera i den hårda safiren och rubinen gjorde den bara ännu mer åtråvärd.

Liksom ännu idag var det de vita (färglösa) diamanterna som var de mest eftertraktade. Dessa fick endast bäras av prästernas kast.

En av de mest kända diamanterna är den indiska Koh-i-noor (berg av ljus) som först omnämns 1304 och sades väga över 600ct! Den "försvann" i några hundra år men dök upp igen på 1500-talet. Den värderades då till summan av hela världens utgifter under en dag! Under flera hundra år med blodiga strider, bytte Koh-i-noor ägare många gånger för att till slut hamna bland de engelska kronjuvelerna. Efter flera slipningar väger denna intressanta diamant idag 108,93ct.

VETENSKAPLIGA FAKTA

Diamanter bildades c:a 20 mil ner i jordens inre för många miljoner år sedan. Kol i någon form, t.ex. gasform har under högt tryck och hög hetta (c:a 2000 grader) kristalliserats till världens hårdaste naturliga material (hårdhet 10 på Mohs skala). Observera dock att diamanter trots detta kan klyvas och även skadas av slag. Även vid meteoritnedslag på jordens yta kan sådana förhållanden skapas så att diamanter kan bildas.

Diamantens specifika vikt är "medelhög " bland ädelstenar (3,52) och ljusbrytningsförmågan är mycket hög (2,42). Diamantens förmåga att förvandla vitt ljus till små " färgblixtar" kallas dispersion och är mycket hög jämfört med andra ädelstenar (0,044).

FYNDORTER

Som nämnts tidigare hittades de första diamanterna för c:a 3000 år sedan i Indien. Först på 1700-talet upptäcktes diamanter i Brasilien och på 1800-talet även i flera afrikanska länder. Numera är även Ryssland och Australien viktiga fyndorter.

SLIPNING

De första sätten att bearbeta diamanter på var genom att klyva bort grå ytor, eller genom att gnugga diamanterna mot en läderbit insmord med diamantpulver och olivolja för att göra dessa ytor blankare.

Under 1400-talet började man att använda slipskivor, och diamantslipningen blomstrade. Grunden lades då till många av dagens slipformer. Då var det en fördel om sliparen var gift med en stark hustru eftersom hon ofta fick dra runt slipskivan!

På 1600-talet började uttrycket briljant användas för en slipning som först var fyrkantig, men som så småningom under 1800-talet skulle komma att bli rundare, för att under första hälften av 1900-talet bli till den slipning som vi i dag kallar för gammalslipning.

Efter andra världskriget fick slipningen de proportioner som vi idag benämner som briljantslipning. Denna slipning är rund med 57 fasetter, som på undersidan avslutas i en skarp spets.

Det finns även en mängd andra klassiska slipformer som hjärtform, droppform eller fyrkantig form (carré).

DIAMANTENS 4 C

En slipad diamant bedöms efter fyra faktorer som på engelska alla börjar på C. Nämligen:
Färg (COLOUR)
Klarhet (CLARITY)
Slipning (CUT)
Vikt (CARAT)

FÄRGEN är vanligtvis från vit (färglös) till gul och benämns:

Traditionella termerAmerikanska termer (GIA)
RIVERD - E
TOP WESSELTONF - G
WESSELTONH
TOP CRYSTALI
CRYSTALJ
TOP CAPEK - L
CAPEM - N
LIGHT YELLOWO - R
YELLOWS - Z

KLARHET beskriver hur många, eller hur stora, naturliga inneslutningar (fragment av mineral) som finns i diamanten. Detta bedöms med hjälp av en lupp i 10 ggr förstoring.

Klarhetsgraderna benämns:
IFInga inneslutningar
VVSMycket mycket små inneslutningar
VSMycket små inneslutningar
SISmåinneslutningar
PIQUÉTydliga inneslutningar (synliga för blotta ögat)

SLIPNING är den faktor som påverkar utseendet på diamanter mest.
Slipgraderna benämns:
MYCKET GOD
GOD
MEDELGOD
DÅLIG

CARAT är enbart en viktenhet för ädelstenar och får inte förväxlas med karat som är guldhalt. En carat motsvarar 0,2 gram.

SKÖTSEL

Diamanter kräver inte mycket skötsel men bör hållas rena med hjälp av de medel som finns att köpa hos juvelerarna eller med diskmedel för att de ska glittra. Glöm inte att låta en juvelerare titta på att klorna som håller diamanten inte har blivit slitna.

Text Björn Carlsson
Gemmolog FGA